Jag måste välja -
det ger mig ångest!

Av Jenny Andersson

Den globala uppvärmningen skrämmer slag på allt och alla. Vi står inför något av de svåraste beslut en människa kan fatta. Får vi inte fram en lösning på klimatfrågan snabbt så kan mänskligheten utrota sig själv. Allting hänger på om vi människor kan tänka bort oss själva ett tag och göra det bästa för gruppen. För mänskligheten.

Du och jag och alla människor är beroende av att se vad som händer när vi gör på ett visst sätt. Det är när vi ser konsekvenserna som vi kan upptäcka om det spelar någon roll att vi överhuvudtaget gör någonting.

Det är där problemen kommer in. Jag tar med en tygpåse till affären för att slippa köpa en i plast. Men hur vet jag att det hjälper?

Flyr

Vi står nu helt förlamade inför framtiden. Människan är byggd så att om något skrämmer henne så flyr hon. Vi kan inte fly ifrån jorden än så länge så vi flyr bara i tanken. Vi står helt förlamade kvar på samma plats som för några år sedan.

Om människan nu är så rädd inför framtiden att hon står helt stilla och gör ingenting, vem ska då lösa klimatfrågan?

Vissa säger ”det ska staten göra”. Det innebär att vi lämnar över allt ansvar och allt jobb till staten så får den göra jobbet. Om staten skulle höja skatterna så skulle vi inte ta bilen till jobbet lika ofta. Det skulle helt enkelt kosta för mycket. Eller så skulle vi omprioritera så att vi kan åka mer bil men köpa billigare mat.

Snooza längre

Om jag nu tar bilen till jobbet idag, vad spelar det för roll? I många fall ingen alls. Om alla ser till sitt eget bästa så tar alla bilen. Bara för att de vill snooza de där extra minuterna på morgonen. Och se vad som händer: trafikstockning.

En massa avgasar släpps lös i atmosfären och asfaltspartiklarna flyger all världens väg.

Vems är felet?

I det här alternativet gör du det bättre för dig själv på kort sikt. Men vems fel är det när ditt barn får astma? De andra billisterna? Du själv?

Vad hade hänt om du i stället övervägt alternativet att alla handlar så som du? Då hade du kanske lämnat bilen hemma idag. Du hade sluppit trafikstockningen och kommit fram snabbare.

Egoister

De konsekvenser som uppstår av att var och en  tänker på sitt eget bästa och tar bilen är sämre än om alla tänkte vad som är bäst för alla medborgare. Då skulle man ta tunnelbanan. Detta var något som filosofen Immanuel Kant sa. Han menade att du ska handla så som du vill att alla andra ska handla. Människan är så att hon alltid tittar på andra. Om grannen inte gör något behöver inte jag heller ha dåligt samvete för att jag inte gör det.

Bäst för gruppen

Om vi då gör det som är bäst för alla. Hur skulle det se ut? Ska vi ta alla våra pengar och skänka dom till världsnaturfonden? Om alla länder hamnar på samma ekonomiska nivå, så har länderna i syd större chans att utvecklas hållbart. Och vi i nord har större chans att inte släppa ut så mycket växthusgaser som vi gör i dag.

Länderna i Nord

Eller är det bättre för hela världen att vi i nord har mycket pengar – och de i syd inga alls? Då skulle vi i nord kunna utveckla hållbar teknik.

Att se det från den här vinkeln försvårar kanske bara valet ännu mer. Det är inte konstigt att valet skapar ångest. Det är meningen. Det är i valet som vi fastställer vilka vi är. I det här valet får vi alla bekänna färg. Vi är inte dömda att följa en förutbestämd väg. Vi är alla fria att välja och det ska vi göra.     
  

Vi väljer

Det val som vi stå inför nu kommer att avgöra om kartorna ska ritas om, om städer måste flyttas, om det kommer flera miljoner klimatflyktingar. Det är ett val som mycket riktigt framkallar ångest hos människan.

Men att välja mellan liv och död borde inte vara så svårt. Egoisterna har genom tiderna klarat sig bättre i grupper där de flesta ser till gruppens bästa. Det som måste ske är att vi måste dra åt samma håll. Det handlar inte längre om individer utan om en hel planet.

Det blir allt svårare att få världen att gå i hop i och med att dörrar öppnas för fattigare länder att utvecklas. Du köper en stor bil, du kör på en bred väg, du äter så mycket du orkar och det blir så mycket avgaser att du kvävs.

Individualistiskt

Samhället har blivit mer och mer individualistiskt och den lilla personens hopp om en stor bil har tagit över den gemenskap som en gång fanns.

Alla måste skära ner sina utsläpp, det finns inte längre plats för fyrkantiga egoister. För att vi ska kunna klara det här måste vi sammanfogas till en enhet. Frågan som du ska ställa till dig själv är: Tyckte du om ditt liv på jorden? Vill du att andra ska ha det lika bra som du? 

Kan du se dig själv i spegeln och säga att det inte är värt att kämpa för?